Äntligen slut på coronarestriktionerna! Vid 10-tiden hade sol utlovats, ja solen lyste säkert men det var tjocka moln som var emellan... lite småbistert. Här skulle flygas främst Weatherman, men försök till Classic Stunt var annonserat likaså.
Weatherman Vintage Speed är en relativt modern tävlingsform där modellen skall följa originalets mått utan förminskningar. Däremot är motorvalet fritt upp till 10 cc och vi har olika klasser beroende på motorns storlek samt skiljer på glöd o diesel. Jag som skriver är ju mycket för autencitet, så min "Klass 1" följer ursprungsmodellen i alla avseenden med just en original-Mills 1,3 cc dieselmotor.
Eftersom vindriktningen var från klubbstugan så var startplattan belägen på bortre sidan av fältet vilket gjorde att de som kommit för att titta inte såg startförfarandet. Den kyliga förmiddagen verkade ge flera motorer problem, vilket resulterade i en hel del tid då inget var i luften. Inga nya rekord slogs heller.
Även min trogna Mills tjurade, men efter att den fått stå i skamvrån en halvtimma verkade fjolårets intorkade ricinolja ha mjuknat såpass att den nu gick på snapsen. Till sist var jag tvungen att skruva ur nålen och blåsa och suga bränsleröret. Sedan kände jag igen denna lättstartade och godmodiga motor. Makalöst nog kom jag trea i denna tävling där det till slut bara var 6 som hade flugit minst en godkänd runda. Ja gamla dieslar är sympatiska — den lilla tanken som rymmer en spottloska brukar ge ungefär 25 varv med 35′ linor. Alltså, det skall vara 10,675 meter från modellens mitt till handtagets kant som man låter figrarna vila runt när man flyger. Klass 1 Mills skall flyga 6 varv vilket är en 1/4 engelsk mile (1 609 meter) som då är 402 meter. Gamla långslagiga dieslar kan dra stora propellrar, denna 1,3 cc Mills flyger bäst med 8x8″ vilket är en ovanlig storlek. Jag vill helst ha tränurror men nu flyger den med en Master Airscrew Scimitar-propeller som varit 12x8″ men som kortats av.
I denna skoj-gren av linflygtävlandet så tävlar man genom att få så hög "rekordprocent" som möjligt. Detta gör att alla klasser kan tävla mot varandra. Och mina 77% av gällande nordiskt rekord gav en 3:e-plats!
Det skulle göras försök med Classic Stunt efter Weatherman. Classic Stunt i Sverige är modeller designade/publicerade tidigare än 1970. Man flyger dagens moderna FAI-program med dessa modeller. Försök gjordes men det blev ingen tävling. De två modellerna, en Nobler och en profilmodell, hade båda FOX .35 motorer och dessa beter sig inte alls på samma sätt som moderna stuntmotorer. Men "handsken är kastad" och detta kan nog bli något i framtiden eftersom flera byggen av gamla fina stuntare pågår runt om i landet.
Eftersom Johan Larsson var med så blev det litet 1,5 cc dieselkombat att titta på. Stefan Olsson kanske mest förknippas med radioflyg F3A, men han har en bra bakgrund från förr med linflyg och utmanade Johan i en duell på skoj.
Text & bild: Ingvar Nilsson
 |
| Originalmotorn för Weatherman: Mills 1,3 cc |
 |
| Att flyga med dieselmotor kräver väldigt lite fältutrustning. Här är min egen Klass 1 Weatherman med bränsleflaska samt en handske som är bra om man inte vill skära sig på propellerns vassa bakkant.
En trasa att torka sig på är också bra om man inte torkar av olja o klet på byxorna. |
 |
| Här ser vi en modern högprestanda-dieselmotor som skall optimeras med bränslenål och kompskruv |
 |  |
| Tomas och Stefan hjälps åt att starta en modern glödstiftsmotor |
 |
| Johan Larsson har startat men motorn går inte bra. I bakgrunden står medhjälparen kvar på knä efter att släppt modellen. |
 |  |
 |
| Start av dieselmotor |
 |
| Tre äldre stuntmodeller samt i förgrunden en nybörjarmodell |
 |
| En av de två modellerna som skulle flyga Classic Stunt. Givetvis med en FOX .35 och träsnurra 10x6″ från TopFlite. |
 |  |
 |
| Stefan och Johan visar litet combat med nybörjarmodeller, s.k. Glasfåglar med oförstörbara 1,5 cc dieselmotorer |
Senast ändrad: 2022-05-01
